jagarhelamittliv.blogg.se

Läser mina gamla inlägg för första gången på flera år. Det märks hur lite som förändrats. Jag är fortfarande inte glad eller lycklig. Idag kom också det störda resonemanget igång igen. Jag använde suicidaltankar för att skingra avundsjukan. Det är helt jävla insane. Ett steg bakåt från förr när jag berömde mig över att aldrig varit suicidal. Ett steg framåt, tror jag, är att jag faktiskt var lycklig några veckor 2015. Det är vad jag kommer ihåg första gången livet. Eller har jag bara glömt bort hur det kändes förr. Hursomhelst så var det när jag fått lägenheten på Hisingen och jag trodde Sara ville vara tillsammans med mig.